Artikeln i fråga är denna debattartikel av ett antal inom ett par kommuner högt uppsatta unga moderater, däribland ett av våra kommunalråd i Linköping. Artikelförfattarnas poäng är i kort: välfärd är bra, därför skall inte kommunerna prioritera att sänka skatten.
Detta är i mina ögon en högst anmärkningsvärd argumentation. Resonemanget fungerar nämligen bara om man utgår ifrån att kommunerna idag använder alla skattepengar till välfärd samt att de används effektivt. Båda dessa vågar jag påstå inte stämmer i nära nog 100% av Sveriges kommuner. Kommunerna sysslar bland annat med ett antal verksamheter som inte ur något som helst perspektiv kan klassas som välfärd. Några exempel från Östergötland är bland annat: fotbolls-arenor, äventyrsbad, symfoniorkestrar, kommunala konsthallar samt en hel del annat som knappast ryms inom kärnverksamheten.
För det andra är kommunala verksamheter långt ifrån effektiva. Många gånger är det stora, otympliga, toppstyrda organisationer med en rad mellanchefer med litet eller inget reellt inflytande. Effektiviseringsutrymmet är inom många verksamheter stort.
Man kan hålla på och prata om att det ideologiskt är riktigt att sänka skatten för att öka människors frihet. Som kommunalpolitiker är jag dock smärtsamt medveten om svårigheten i att kunna hålla en spikrak ideologisk linje eftersom verkligheten allt som oftast lägger hinder i vägen.
Det finns dock ett annat skäl till att sänkt skatt bör vara ett prioriterat mål, eller snarare en prioriterad konsekvens och det är helt enkelt faktumet att många kommuner lägger stora pengar på verksamheter som antingen inte bör vara kommunala eller som blåsts upp till orimliga proportioner. Detta är ett faktum även i artikelförfattarnas kommuner.
Och här gör man den stora tankevurpan (alternativt ger sig in i populismens förlovade land). Man argumenterar som om sänkt skatt innebär att läraren är den första som förlorar jobbet. Detta är inte sant såtillvida inte man tycker att monumentbyggandet och konsthallarna är viktigare än att våra barn och unga ska ha någon som undervisar dem. Sänkt skatt ska innebära att det är den sämst använda skattekronan som ges tillbaka till medborgarna. Sänkt skatt genom minskad kommunal verksamhet sker normalt genom att man:
I första hand slutar göra onödiga saker
I andra hand effektiviserar den kommunala verksamheten
Och i tredje hand hittar privata utförare
Men författarna tänker uppenbarligen inte så. Faktum är att argumentationen är någonting jag snarare förväntar mig hitta i Tvärdrag än i en debattartikel från ett antal unga moderater som dessutom antingen har eller har haft tunga uppdrag inom ungdomsförbundet. Den snällaste tolkning jag kan göra av artikeln är att man vill behålla status quo tills dess att ekonomin vänder (mera) uppåt. För mig är detta inget annat än att signalera förvaltning.
Vad vill jag då skicka vidare till artikelförfattarna? Bortsett från ett fett "gör om, gör rätt" så bör de börja tänka lite i nya hjulspår. Inte bara "hur får vi det vi har idag att fungera?" utan också frågan "vilka förändringar kan vi göra i våra kommuner för att de ska bli bättre i framtiden?" bör ställas. Jag tror inte att det är en slump att det är i kommuner med låg skattesatts som vi har de bästa förutsättningarna för företag, för jobb och för integration. Och man klarar ändå av välfärden!
En känd man sa en gång att "varje skattekrona som inte används effektivt är som att stjäla från de fattiga". Detta är ett tankesätt som författarna bör ta till sig. I synnerhet om de åtminstone vill kalla sig socialliberala..
